Det var i samband med initiativet ”Banned Books Week Sverige” som tre bibliotek i Uppsala bjöd in till varsin föreläsning med Mattias Gardell, Nathan Söderblomprofessor i jämförande religionsvetenskap och forskare på Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet.
En regntung torsdagskväll i oktober höll Gardell sitt tredje och avslutande anförande på biblioteket i Gottsunda centrum, dit ett 20-tal lyssnare tagit sig. Rekorderligts utsände var en av dem.
Föreläsningen med Uppsalaprofessorn tog avstamp i de omkring hundra offentliga koranbränningar som ägde rum i Sverige mellan 2020 och 2023. I centrum för dem stod ofta den danske högerextremisten Rasmus Paludan.
– Är bokbål ett uttryck för yttrandefrihet eller yttrandefrihetens fiende? frågade Mattias Gardell retoriskt efter några minuter på scen.
Religionshistorikern kom vid flera tillfällen att dra paralleller mellan de senaste årens koranbränningar och historiska bokbål. Han backade bland annat bandet till den spanska inkvisitionen, men beskrev också det brännande av böcker som nazisterna ägnade sig åt i Hitlertyskland. Resonemanget påminner om ett han tidigare fört i Aftonbladet.
I Expressen har Gardell fått visst medhåll av Bo Rothstein. Enligt statsvetaren hör bokbål ”helt enkelt inte hemma i en demokrati”. Att stoppa dessa vore ”ett sätt att universellt skydda yttrandefriheten”, har Rothstein menat.
Lämpligheten i att bedöma Paludans aktioner i ljuset av uppmärksammade bokbål kan däremot ifrågasättas. ”Att likställa provokativa symbolhandlingar med historiska utrensningar må vara lockande, men riskerar att fördumma en viktig debatt”, har Linnea Dubois skrivit för tankesmedjan Timbro. Hon ämnar göra skillnad på serien svenska koranbränningar och ”nazisternas målmedvetna och storskaliga destruktion av […] litteratur under 1930-talet.”
En förklaring till att koranbränningarna fick så pass stort medial utrymme är att flera av dem gav upphov till kraftiga ordningsstörningar. De upplopp som skakade bland annat Linköping och Örebro under påskhelgen 2022 hör till de våldsammaste i vår moderna historia.
– Företrädare för alla svenska riksdagspartier fördömde våldet, som av polisledningen och media ansågs härröra från kriminella gäng och islamistiska extremister. Det visar förundersökningarna var helt fel, förklarade Mattias Gardell för oss åhörare på biblioteket i Gottsunda.
Det stämmer. Till skillnad från vad somliga velat göra gällande, har det visat sig att en majoritet av de som antingen häktats eller åtalats för sitt deltagande i de så kallade ”påskupploppen” varit ostraffade sedan tidigare. Huruvida de går att etikettera som ”islamistiska extremister” är en svårare sak att klarlägga.
Under föreläsningens avslutande del talade Gardell om upptakten till det svenska riksdagsvalet, som avgjordes några månader efter de uppmärksammade kravallerna. Beträffande valrörelsen 2022, påstod Uppsalaprofessorn bland annat att ”den banala nationalismen firade triumfer i det myckna korvätandet”.
– Varmkorv består av gris och nöt och innehåller grisfett. Det är föda för riktiga svenskar, sådana som inte är judar och muslimer. (Johan) Pehrson, (Ulf) Kristersson och (Jimmie) Åkesson mumsade varmkorv så att det stod härliga till under valkampanjen, sa han och fortsatte:
– (Ebba) Busch underströk svenskhetens essens och gränser genom att vifta med falukorv, som har ett EU-skyddat grundrecept och alltid innehåller grisfett. Enligt standardreceptet måste det innehålla minst 23 procent grisfett för att kunna EU-certifieras som falukorv. Kampanjen lönade sig. En högerkoalition med stöd av SD som största parti bildade en ny regering, som vi nu lever under på Tidöavtalets grund, där mycket handlade om att åtgärda de problem man ansåg hade synliggjorts med påskkravallerna.
Det är emellertid något som skaver med hans resonemang. Visst verkar det föga troligt att Ulf Kristersson, som då gjorde anspråk på statsministerposten, åt varmkorv som en implicit markering mot ”judar och muslimer”? Och hur välvilligt är det att i samma veva tala om grisfett och Ebba Busch falukorv-viftande?
Med sin långa akademiska bakgrund torde Mattias Gardell veta bättre. Redan i mitten på 90-talet avlade han sin doktorsexamen och har sedan dess givit ut ett tiotal böcker, däribland ”Islamofobi” (Leopard förlag) och antologin ”Att mäta rasism” (Mångkulturellt centrum).
Därmed inte sagt att han varit fredad från kritik.
I oktober 2023 publicerade tidningen Fokus ett granskande reportage om Gardell, varpå Expressens ledarsida påstod att professorn bidrar till ”relativisering av Förintelsen”. Anklagelserna kom han senare att avfärda i en kulturtext i Aftonbladet.
I ett mejl till Rekorderligt tipsar Mattias Gardell om antologin ”Violence, Conspiracies, and New Religions” (Equinox Publishing), som utkom i fjol. I ett av kapitlen skriver han själv, enligt egen utsago, om ”offentliga koranbränningars politiska betydelse i historia och samtid”.